Igår fick jag tillfället att representera Folkpartiet i en paneldebatt RFSL i Linköping anordnat. Alla partier deltog och vi fick diskutera olika frågor som berörde HBT-gruppen.
Alla vi var eniga om en ska som måste förbättras och det var bemötandet inom vården.
En timme efter fick jag trätta delar av den iranska kvinnoföreningen i Linköping och även där fick man svara på en hel del frågor. Där dök samma sak upp; alltså det där med bemötandet.
Bemötandet handlar ju om den inställning som individer har till varandra och sättet de uttrycker det; t.ex. i tal, handlingar, tonfall, ansiktsuttryck och även gester. Enligt Hälso- sjukvårdslagen ska vården ges med respekt för alla människors lika värde. Men hur mycket av detta tillämpas? Ofta glömmer vi att även de som jobbar inom vården är ”vanliga” människor och där finns det olika typer; glada, trevliga, hjälpsamma, servis inriktade men även sura, osympatiska, egotrippade individer.
Jag tycker att vi kan lösa bemötande- och attitydfrågan genom utbildning och information. Det handlar, som jag ser det, om hur vi kan acceptera andra som avviker från oss själva. Om vi kunde lära oss att alla är likvärdiga skulle vi inte behöva stifta så många bestämmelser och även lagar. Tänk hur mycket resurser vi skulle kunna spara och hur många individer som skulle slippa känna sig förnedrade…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar