Pappor ska få vara hemma med sina barn!

Läste idag ett inlägg på expressen om att skaderisken för småbarn ökar i samband med att papporna stannar hemma. Detta hänger ihop med en ny avhandling som offentliggjordes förra veckan i Lund. Avhandlingen beskrev hur olyckfallsfrekvensen bland dessa barn ökat med mer än trettio procent under de senaste åren. Bland äldre barn har olycksfallsfrekvensen däremot gått ner. En familjerådgivare har sedan tolkat detta som ett tecken på att det är kolossalt tokigt att låta männen ta över kvinnornas urgamla uppgift och därför är mycket kritisk mot våra moderna reformer som möjliggjort för oss pappor att tillbringa mer tid med våra små änglar.



Som stolt pappa tvekade jag aldrig att välja stanna hemma med mina små änglar när jag fick tillfället. Jag träffade flera pappor som bestämt sig för samma sak. Vi alla var överens om att det var nyttigt för alla inblandade: för oss pappor då vi kunde bygga upp en unik relation med barnen, för mammorna att kunna vila och fokusera sig bättre på sin karriär och inte minst för barnen att förstå att de har TVÅ föräldrar!
Jag tycker att alla som känner sig vara skeptiska ska förstå en sak: Att studien visat att ytterst få pappor var hemma med barnen mellan 0-1 år, dvs då olycksfallsfrekvensen ökade. Så få att detta intervall togs bort för papporna, vilket betyder att även mammor kan ha skadat sina barn! Men Fy på den som ens vågar ta upp ett sådant het ämne…!
Som socialliberal så känner jag mig besviken på sådana diskussioner som endast syftar till att förstöra jämställdheten och bara försämrar barnens självklara möjlighet att vara med båda sina föräldrar!

Fria val ska lyfta upp patienternas ställning och inte företagens!

Idag läste jag på DN om företag som drar vinst av äldres och funktionshindrades situation. Det första jag som expert tänkte på var det var gränsen för girigheten gick? Är pengarna så otroligt viktiga så att man utnyttjar andras lidande för att kunna gå med vinst?




När jag valde min utbildning var det självklart att jag ville hjälpa till och försöka förbättra situationen för de individer var hörselfunktion inte fungerade optimalt. Audionomernas etiska kod syftar till att återspegla audionomyrkets mål samt de skyldigheter och rättigheter som audionomen har gentemot berörda aktörer. Där står det att Audionomen skall så långt det är möjligt informera patienten om beräknad kostnad och tidsramar i samband med re/habilitering samt att Audionomen skall kritiskt analysera hörhjälpmedelsreklam!

Att det ska finnas mångfald inom hörselvården har länge varit en självklarhet för mig, både som expert, fackrepresentant och som politiker. Men det jag inte tål, i alla mina roller, är oseriösa, oärliga och giriga företag/ individer som livnär sig på andras bekostnad. Falsk reklam föring som skulle kunna gynna företag måste granskas noggrann av både professioner, politiker och tjänstemän. När avtal skrivs ska man verkligen se till att allt sköts som lovats och när auktorisation dras igång ska politiker och tjänstemän se till att opålitliga och glupska företag inte tar för sig hur som helst!

Gröna Resor: är det bättre alternativ?

Igår fick jag reklam om ”Gröna resor”. På senare tid har researrangörerna upptäckt att medvetenheten kring miljön hos oss konsumenter ökat radikalt. Dessa företag har sedan ett tag tillbaka lanserat ”Gröna resor”. Det påstås att dessa resor inte skadar miljön i lika stor utsträckning som vanliga. Reseföretag berättar i sina reklamer att de gör alla eller en hel del av sina resor miljöanpassade genom ett unikt samarbete med olika reservat, parker, institutioner m.m. Jag hörde för ett tag sedan ett argument om att långflygningar faktiskt var bra för miljön!




Efterfrågan på "Gröna resor” har bidragit till att miljöfrågorna i hela världen uppmärksammats i högre grad och insikten kring miljön förbättrats, särskilt i I-länderna. Detta har direkt lett till att även fattiga länder kommit fram till beslut som resulterat i att med kraftfullare tag bevara ”känsliga” områden bättre.
Ett annat bra argument är det att de arbetstillfällen som med hjälp av ”Gröna resor” skapats har höjt levnadsstandarden fattiga länder vilket gör att även de börjar få råd med att kunna välja ha grönare livsstil.

Jag tycker att de är goda argumentet allihopa! Felet är att "Gröna resor" inte är lätt tillgängliga för valigt folk. Prislappen på dessa alternativ är alldeles för hög. Det innebär att de väl avlönade som försöker lugna ner sitt eko-samvete har råd att köpa dem. Medan medelklassen och studenterna trots sin miljömedvetenhet måste i alla fall välja de billigare alternativen…
Jag kan ändå inte låta bli och fråga: Är det någonsin acceptabelt att flyga? Vad spelar det för roll om företag har goda relationer med miljöforskare, institutioner, parker m.m.? Att flyga så lång som till Afrika, Asien och Sydamerika skadar miljön ändå! Varför inte lösa bränslealternativet för flygplan? Tror inte att någon av oss, varken afrikaner, asiater eller vi européer är intresserade av annat än en riktig och långvarig lösning som skyddar miljön!

Heder åt de få ledamöter som igår vågade stå på sig!

Igår kom nyheten: Riskdagen erkände folkmordet som begicks mot armenier 1915. Det dröjde inte så länge innan Turkiet reagerade med att ta hem sin ambassadör. Många hävdar att det här inte är regeringens linje utan de rödgrönas. Om de inte fått stöd av några ”stackars förvirrade” på den borgerliga sidan hade detta inte hänt! Man kan undra varför det här kom upp nu och vad ett sådant erkännande betyder?






Jag tycker att vi idag ska vara stolta över vår riksdag som äntligen vågade bortse från vilka relationer Sverige haft med en stat som skulle kunna erbjuda många strategiska förmåner för både EU och Sverige och tog ställning för en minoritet! Det handlar om att se fakta och våga försvara sanningen även om ingen vill kännas vid den! Fakta säger att mer än en miljon armenier, 250000 till 500 000 assyrier/syrianer/kaldéer och cirka 350000 pontiska greker mördades eller försvann genom folkmordet i dagens östra Turkiet. Dåvarande styret ville turkifiera östra Turkiet och det Osmanska riket tömdes nästan helt på sin kristna befolkning. Denna fruktansvärda tragedi är ett faktum. Det är vårt gemensamma ansvar att erkänna detta.
Men det är många som inte känner till historien eller kanske vill gärna vända blicken åt andra hållet för att inte missa ekonomiska och politiska möjligheterna Turkiet skulle kunna erbjuda dem!
Jag tänker ta mitt ansvar som politiker och försvara riksdagens beslut. Jag tycker att de få allians ledamöter som vågade stå på sig och rösta för ett erkännande ska berömmas och hedras för sitt mod!

En enkel affärsuppgörelse!

Jag har alltid varit fascinerad av människans förhållande med Gud. Alla religioner är intressanta då de tittar närmare just på denna spännande fråga. Den tidigaste relationen som människan hade med en Gud var en enkel affärsuppgörelse. Det började med en önskan om en bättre jaktlycka. Alltså offrade människorna något starkars djur eller kanske till och med andra människor med förhoppning att Gud skulle hjälpa dem få större och fler föda. Så småningom förändrades offrandet till ett sätt att rena människan från syndiga handlingar. Människan måste ju vara ren och fri från synd för att få vara nära Gud.



Idag offrar vi inte djur eller andra människor för att kunna överleva dagen, veckan, året…! Vi försöker istället göra en deal med Gud! Alltså vill vi hitta en snyggare, smalare, rikare partner eller bättre jobb med högre status och lön så ber vi Gud om hjälp och lovar att vi ska skärpa oss och lägga av med några mindre eller större synder.
En vän till mig beskrev detta som ett tecken på respekt medan jag insisterade att detta handlar om en misstolkning om hur Gud ser på oss. Jag har studerat fler stora religioner. Min främsta uppfattning är det att i alla regioner pratar man först och främst om Gud som vår skapare, vår Fader, den snälle och barmhärtige. Sedan finns det förstås andra egenskaper som skiljer på olika religioner och deras syn på hur vi människor ska uppfostras.
Jag tycker att Gud inte roar sig med att se oss misslyckas varje gång vi inte kan hålla ett löfte eller tar ett fel steg. Gud gömmer sig inte bakom väggen och väntar med att peka med hela handen så fort vi missköter oss.
I alla religioner sägs det att Gud försett oss med alla möjligheter för att lyckas och leva ett gott liv och att Gud förlåter oss trots alla våra synder. Det ska vi välmedvetna om. Det är det Gud står för och det är just därför vi ska ha stor respekt för Gud, inte för att Gud kan ge oss finare, dyrare saker… Eller tänker jag fel igen?!

Vården ska alltid börja med ett gott bemötande!

Igår när jag var på väg till möte såg jag ett äldre par som gick runt i korridorer. Det märktes att de inte kunde hitta rätt. En vårdgivare som gick förbi dem, stannade till och med ett vänligt leende frågade om de behövde hjälp. Jag kunde se hur glada äldre paret blev och hur förtvivlan försvann på en enadste sekund!
I dessa tider där luften är fylld med diskussioner om dålig ekonomi, effektiviseringar, Lean-tänkande och evidensbaserad vård måste vi påminna oss själva om att varje medicinskt besök starar med hur patienten bemöts, ansiktes uttryck som välkomnar patienten till vården och skapar en trygg relation.
Patienter söker sig till våren med ett problem, behov eller en fundering, oro som denne inte kan lösa på egen hand. Oftast tar detta över hela mötet med patienten och hela vårdens fokus sätts på att gå rak på sak och lösa patientens problem.
Men det en del av oss inte tänker på är det att behandlingen börjar alltid med hur patienten bemöts! Det är synen på patienten som subjektiv som underlätta att etablera en unik dialog med varje individ. Detta gör att patienten inte betraktas som en hörselskada, ett hjärtfel eller en höftoperation.
Att vara professionell vårdgivare innebär att våga kunna pendla mellan en mänsklig närhet och ett rationellt avståndstagande. Detta betyder att vårdgivaren inte behöver lämna sin vänlighet och mänsklighet hemma när han/ hon är väg till jobbet!