Skickliga chefer sökes!

Bra chefer är ett måste för att vården ska kunna hålla en tillräcklig god kvalité. Men förtroendet för cheferna är idag inte det bästa. Cheferna måste lära sig att sätta upp tydliga mål, vara konkreta och konsekventa. En återkommande brist hos flera chefer är att de inte fullföljer hela verksamhetsplanen.

I den ena änden av skalan finns de chefer som har alla kvalifikationer som krävs av en vd. I den andra änden finns eliten. Det är chefer som har de ledaregenskaper, den sociala intelligens och den personlighet som krävs av en toppchef. Vissa når ledarskapet och andra blir aldrig mer än ”vanliga” chefer.
Problemet inom offentlig sektor är att cheferna har en alldeles för trygg ställning. Det krävs mycket för att en icke motiverad och mindre duktig chef omplaceras. Det är inte acceptabelt. Detta kan ha bidragit till att offentlig sektorn inte varit lika produktivt som den privata. Vi har inte råd att vänta ett antal år till. Det handlar om skattepengar som ineffektivt används och sådant är inte godtagbart.

What´s upp with Aleksander Gabelic?

Det har varit många spännande nyheter på nätet idag; från rödgrönas upplösning till nya offer i Malmö. Men jag har fastnat för en kort ledare på dagens Corren. Rubriken är ”Bubbel trubbel i S-gruppen”.
Det handlar om en del problem S i Linköping haft. Författaren tar upp problematiken där S verkar försöka sätta Aleksander Gabelic på plats eller om det nu kanske är han som dikterar sina egna villkor till sitt parti.
Det hade varit mer intressant om författaren undersökt frågan lite närmare och diskuterat möjligheten till andra variabler som kanske skulle kunna ha haft någon påverkan. Kan det vara så att författaren bara berört ytan och att det funnits saker som kanske inte kommit fram? För mig personligt är det av stort intresse att veta vad det hela egentligen handlar om. Är det verkligen så simpelt som det låter eller finns det mer under ytan som ingen vågar att ta upp...?

Även nåt som ett högre ohälsotal är invandrarnas fel!

Idag lyssnade jag på en dragning kring hur hälsan skiljer sig mellan våra två stora städer i Östergötland; Linköping och Norrköping. Det är ett faktum att våra vänner i Norrköping lider av större ohälsa än vi Linköpingsbor.
Jag fastnade för en fras som togs upp tidigt i diskussionen. Någon sa att det hela handlade om en kulturändring. Jag undrade vad just detta betydde för de ansvariga och vad de hade för tankar kring detta? Jag fick till svar att en del av förklaringen är att det invandrats längre och intensivare till Norrköping än till Linköping! Jag trodde första att jag hört fel!
Jag kunde inte låta bli och tänka på vad många diskussioner efter senaste valet rörde sig om. Många var helt övertygade om att anledningen till varför SD hamnat i riksdagen var det att många invandrare röstat fel! Att de egentligen ville lägga sina röster på S men fattade inte och röstade därför på SD! Få ville acceptera att det var fanns missnöje med integrationen hos många svenskfödda väljare…
Jag kände mig riktigt frustrerad över påståendet om anledningen till ohälsan. Jag tycker att det inte är ok att skylla bristerna på en särskild grupp inte är acceptabel. Det finns många data som utpekar en längre historik som skulle kunna ha legat bakom det högre ohälsotalet i Norrköping. Sådana påstående är en direkt fara för vårt land och vår demokrati och måste därför bestridas med full kraft!

Vården ska få upptäcka ohälsa tidigt!

Jag läste nyss på dagens DN att ” Snart kommer läkarna att ställa fler frågor om hur du röker, dricker, tränar och äter. Socialstyrelsen presenterar på tisdagen riktlinjer för hur sjukvården ska hjälpa patienter att förändra sina levnadsvanor.”
I dags läget finns ingen samstämmig tradition i vården för vilka råd som ska ges, därför arbetar olika landsting på olika sätt. Jag har länge tagit upp denna fråga och undrat över varför vi svenskar inte vågar ha starkare riktlinjer när det gäller tidigt upptäckt av ohälsa hos vår befolkning. I många länder är det helt normalt att vårdgivaren får ställa en del svåra frågor vid besöket. Frågor som handlar om patientens levnadsvanor och livsstil. Detta har visat sig vara en bra metod som kan hjälpa vården att i tidigt skede upptäcka eventuella hälsorisker.
Jag hoppas att informationen som på detta vis samlas ska ge vårdpersonalen bättre underlag för att hjälpa patienterna till ett bättre liv!

Jämlik vård

Jag fick tillfället att delta i en konferens via min forskning som handlade om ”Genusperspektiv inom vården”. Det fanns många intressanta föreläsningar. Experter från olika område lyfte upp flera problem som inte vanligtvist uppmärksammas.
Jag kunde inte sluta fundera på att man skulle dra samma slutsats om personer med invandrarbakgrund. För individer som har en annan kultur är det svårt att acceptera och förstå den svenska kulturen de möter inom vården. De förstår inte heller hur sjukvården är organiserad. Kontakt med vården i Sverige sker dessutom när man inte är i bästa skick medan i andra länder söker man sig till vården vid första tecken på sjukdom. Att ”drabbas” av en annan kultur och kanske bara delvis förstå språket är en chockartad upplevelse i sådan situation.
För sjukvårdspersonalen är situationen en annan men lika allvarlig. De är
bekväma med sin egen kultur, men deras vårdtagare förstår inte. Att sätta sig in i
vårdtagarens sätt att tänka och fungera kräver att man har god kunskap om hans eller hennes bakgrund. Även för vårdpersonalen kan snabba åtgärder vara nödvändiga.
Det är i en sådan situation som patientens samverkan, säkerhet och integritet samt insättande av rätt terapeutisk åtgärd och optimal vårdkvalitet är i fara.
Jag tycker att man kan jobba med att tydliggöra detta genom satsningar på särskilt inriktad forskning inom området men även kunskapsspridning i vården.