måndag 26 oktober 2009

Inga fler plastpåsar!

Häromdagen hörde jag att i Kenya har regeringen förbjudit butikerna att dela ut plastpåsar sedan ett tag tillbaka. Det lät som en mycket bra åtgärd då det går två kilo råolja åt att tillverka ett kilo plastpåse! Och med tanke på hur kort tid den används innan den slängs ut och hamnar i naturen är det ett klart resursslöseri.
För några år sedan rapporterade FN om i vilken omfattning plastpåsar användes i hela världen. Hör och häpna nu: det handlade om 1000 miljarder påsar årligen. Rapporten har lett till att i några länder, bl.a. Kina, Kenya, Sydafrika och Uganda har affärer förbjudits att dela ut plastpåsar.
Det är en skrämmande siffra, med tanke på hur mycket råolja som används i samband med detta och inte minst att dessa transporteras i olika sträckor.
Jag tycker att vi konsumenter på senare tid blivit mycket mer medvetna om vår styrka och hur detta kan användas för att skydda miljön bättre. Vi tar vårt ansvar och använder miljö- och rättvisemärkta varor i större utsträckning, vi använder lokala varor osv. Jag tycker att detta handlar också, som allt annat, om en beteendeförändring. Bara om vi vill!

tisdag 20 oktober 2009

Lite vanlig fobiterapi kan vara svaret!

Den heta debatten Jimmie Åkesson startat sedan igår håller på att utveckla sig till en nationell angelägenhet som till slut kommer att endast förstärka SD. SD kommer att intensifiera sin kamp mot islam då de lärt sig av sina europeiska kamrater att detta är mycket använtbart vid valet nästa år. U.S.A. ivrig jakt efter muslimska terrorister har på något märkligt sätt gett dem klarttecken på att det är ok att bli av med denna ”avvikande” grupp. Men jakten kommer tyvärr inte sluta med muslimer. De lägger grunden med en hetsig debatt om islam och hur muslimer håller på att ta över moder Svea!

Jag tycker att SD-ledaren exakt vet vad han håller på med. SD bryr sig inte ett dugg om Islam som religion, de attackerar en folkgrupp och jäktar upp känslor hos ”Svensson”, mot muslimerna och deras kultur och tradition. Det kunde lika gärna ha varit kristendom eller andra religioner. SD motsvarar extrema krafterna inom islam, kristendom, judendom etc. Deras huvudmål är det att avhumanisera folkgrupperna så att de i senare skede kan lätt stötta bort från vårt samhälle.

Jag tycker att islamofobi är botbar, precis som andra fobier! Det psykologerna brukar rekommendera mot fobier kan anpassas här med. Jag skulle rekommendera Jimmie Åkesson att tillbringa en hel månad med en vanlig muslimsk familj. Han kanske kan finna kärleken och humaniteten som många muslimer världen över tror på!

tisdag 13 oktober 2009

Kan framtida teknik vara vår räddning?

De flesta försök att ta itu med klimatförändringen medför att minska utsläppen av CO2. Många klimatforskare uppskattar att världen har bara några årtionden att minska utsläppen innan det finns för mycket koldioxid i atmosfären vilket markant skulle öka den globala temperaturen. FN-konferensen om klimatförändringar som i december hålls i Köpenhamn kommer att försöka fastställa bindande mål för att sänka utsläppen för första gången. Men utredningar har visat att även ett avtal om en 50 % -tlig minskning av CO2- fram till 2050 dessvärre inte är tillräckligt för att stoppa jordens medeltemperatur som förväntas att stiga med 2° C i slutet av seklet.
En rapport som nyligen lagts fram i England (http://news.bbc.co.uk/2/hi/8223528.stm) erbjuder ett antal alternativa metoder, bl.a. att konstruera en skog av "konstgjorda träd". Detta är en av de mest lovande teknikerna för att avlägsna koldioxid (CO2) från atmosfären. Jag tycker att vi får agera nu och ta hjälp av våra forskare.
En klar satsning på genomtänkta projekt är ett måste. Vi måste förstå att kostnaderna för mer fördröjda åtgärder kan bli enorma. De framtida generationerna kommer att betala dyrt för vår tveksamma politik.

måndag 12 oktober 2009

Rosan bandet är en livsviktig kamp för livet!

Häromdagen när jag var på väg hem kom jag på att det är oktober och dags att köpa ett rosaband. På mataffären hemma kunde jag skaffa mig ett sådant. Tänkte först inte på detta, men sedan dess har jag funderat mycket kring varför företag lanserar varor med rosa band-loggan på? Under senare åren har fler företag engagerat sig i rosabandkampanjen och lanserar olika varor och tjänster i samband detta. De har begripit att sponsra upplevs som finare än att göra reklam för sina tjänster och produkter.
Ena sidan är det förstås vikigt att kampen får näring från olika håll men andra sidan ska vi verkligen låta företag tjäna enorma pengar på ett sådant allvarligt fenomen…? Låt oss vara ärliga; företag skulle inte ägna sig åt goda gärningar utan att ha funderat på lönsamheten. Detta ses naturligtvist som en givande investering. För företagen är det ett mycket billigt och effektivt sätt att göra reklam för sina produkter och tjänster. Jag tror på fria marknaden och att företag ska tjäna pengar på olika sätt och att goda gärningar är goda gärningar!
Bröstcancer är en blodallvarlig fråga för många kvinnor som svävar mellan liv och död och deras närstående. Jag har därför mycket svårt att låta stora företag utnyttja en sådan viktig fråga för att tjäna en slant.

fredag 9 oktober 2009

Bengt Westerberg visade vägen redan i 90-talet!

Hörde igår att Jan Wachtmeister meddelat att han skulle tänka sig och rösta på Folkpartiet. Vet inte om jag ska ta det som positivt eller negativt! Jag kommer ihåg TV-debatten mellan allians partierna och just Ny demokratin i 90-talet. Bengt Westerberg reste upp sig och så gick så fort Bart Karlsson och Jan Wachtmeister steg in i studion.
Många tyckte att Bengt Westerberg var extrem i sitt agerande. Han fick en del kritik från sina partivänner. De tyckte att Bengt Westerberg borde ha suttit kvar och argumenterat emot ny demokratins politik. Men jag, en dåvarande sosse-vän, tyckte om Bengts reaktion. För mig är det viktigt att vara professionell i alla avseende. Jag kommer ihåg Bert Karlssons och Jan Wachtmeisters kampanj. De betedde sig nästan som clowner, använde sig av populistiska budskap för att locka väljare till sitt parti. Hur skulle Bengt Westerberg, en sann socialliberal, sänka sig till deras nivå?
Idag finns inte ny demokratin, men de öppnade upp för andra oseriösa partier som också använder sig av samma strategi. Ska vi verkligen låta Jan Wachtmeister närma sig Folkpartiet? Jag tycker att hans senaste uttalande sänker partiet och därför tycker jag vi på ett tydligt sätt tar avstånd från honom och hans populistiska politik, exakt på samma sätt som Bengt Westerberg gjorde!

onsdag 7 oktober 2009

En humanare politik efterlyses!

Igår kväll satt jag och kollade på ”Debatt” på kanal 2. Jag hann och se sista kvarten. Diskussionen handlade om asylsökande barn som blivit apatiska. Det var många gäster som medverkade, bl.a. folk från migrationsverket, författare och även politiker.
Apatiska barn är ett hett ämne och diskuterats flytigt under de senaste åren. Forskare och experter inom beteende vetenskap har vid fler tillfälle varnat för barnens hälsa och att detta strider mot FNs barnkonvention. Men en del politiker har till och med anklagat barnens föräldrar att de utnyttjar sina barn för att kunna få stanna kvar i Sverige. I slutet av 2005 fanns en rapport i Svd där man intervjuade 4 sjuksköterskor som tog hand om några apatiska barn. De hävdade att barnen inte var sjuk och blev smygmatade av sina föräldrar. De framförde ett önskemål om att separera barnen från föräldrarna.
Förra regeringen tillsammans med Moderaterna höll på att genomföra förslag som skulle innebära utvisning av dessa barn utan att erbjuda dem vård. Först efter att vänster och miljöpartiet hotade med att fälla regeringen gick S på att backa från förslaget.
Trots detta har ingen noggrann utredning kring frågan startas. Kunskap och förståelse kring dessa barns situation saknas fortfarande. Politiker hänvisar föräldrarna och inblandade till lagstiftning/ regler och annat som inte är verklighetsbaserade. Gunnar Axén (som representerade socialförsäkringsutskottet) försökte igår kväll att få stöd av ramar som Migrationsverket har. Men det var tydligt att det saknas klara riktlinjer som är verklighet- och kunskapsbaserade.
Jag har länge skämts för den svenska flyktningspolitiken och skammen växer ständigt! Sverige har under senare år tappat sin trovärdighet som ett humant land. Vi har svårt att hantera en sådan relativt enkel fråga; antingen måste vi klart och tydligt säga nej till våra medmänniskor och sätta upp murar kring vårt land eller så måste vi sluta och säga: neeejjja!

måndag 5 oktober 2009

Föräldrar måste bli påminda om betydelsen av deras kommunikativa metoder

Jag såg nyligen att en ung mamma gå med sitt barn i barnvagnen. Hon pratade med sitt barn. Barnet var inte gammalt nog för att kunna prata. Mamman plockade fram några saker och ställde frågor som "Vilken färg har nallen?" Och talade om vad de skulle göra när de kom hem.
Detta börjar bli en ovanlig syn i dagens samhälle. Alltför ofta ser man föräldrar som är mycket upptagna med sina mobiltelefoner, iPod och andra prylar de har men inte lika mycket i sina små barn. Det fanns inga sådana distraktioner när jag växte upp. Föräldrarna spenderade tid med sina småbarn/ förskolebarn. De läste för dem och sjöng med dem. Och långt innan de kunde kommunicera verbalt, härmade de föräldrarnas ljud.
Föräldrarna verkar idag ha slutat med goda kommunikationer, vilket leder till att barnen går miste om ögonkontakt, ansiktsuttryck och övergripande feedback som är nödvändiga för en tidig kommunikation utveckling. Kommunikationen börjas så snart ett barn föds. Sättet föräldern rör sig, titta på och tala med barn kan hjälpa dem att lära sig språket. Små barn kräver tid och enskilda återkopplingar. De kämpar för att formulera uttalanden för att bygga upp sina språkliga och kognitiva färdigheter. De mest grundläggande färdigheter undervisas inte tillräckligt ofta och samhället faller offer för den snabba responsen att vår dator generation har vant sig.

Inte alla föräldrar, naturligtvis, uppmärksammar sina barns språkutveckling i tidigt skede. Att belöna barnens kommunikativa försök med ökad uppmärksamhet på hans/ hennes konversation är en av de viktigaste pusselbitarna i deras språkutveckling. Jag tycker att föräldrarna ska vara beredda att lägga ner sina moderna manicker och se sina barn rakt i ögonen när barnen vill dela sina tankar med dem. Jag vill uppmana alla föräldrar, särskilt de unga att förstärka kommunikationsarbete genom att titta på barnet och imitera olika ljud och ta hjälp av skratt och ansiktsuttryck.