Igår kväll satt jag och kollade på ”Debatt” på kanal 2. Jag hann och se sista kvarten. Diskussionen handlade om asylsökande barn som blivit apatiska. Det var många gäster som medverkade, bl.a. folk från migrationsverket, författare och även politiker.
Apatiska barn är ett hett ämne och diskuterats flytigt under de senaste åren. Forskare och experter inom beteende vetenskap har vid fler tillfälle varnat för barnens hälsa och att detta strider mot FNs barnkonvention. Men en del politiker har till och med anklagat barnens föräldrar att de utnyttjar sina barn för att kunna få stanna kvar i Sverige. I slutet av 2005 fanns en rapport i Svd där man intervjuade 4 sjuksköterskor som tog hand om några apatiska barn. De hävdade att barnen inte var sjuk och blev smygmatade av sina föräldrar. De framförde ett önskemål om att separera barnen från föräldrarna.
Förra regeringen tillsammans med Moderaterna höll på att genomföra förslag som skulle innebära utvisning av dessa barn utan att erbjuda dem vård. Först efter att vänster och miljöpartiet hotade med att fälla regeringen gick S på att backa från förslaget.
Trots detta har ingen noggrann utredning kring frågan startas. Kunskap och förståelse kring dessa barns situation saknas fortfarande. Politiker hänvisar föräldrarna och inblandade till lagstiftning/ regler och annat som inte är verklighetsbaserade. Gunnar Axén (som representerade socialförsäkringsutskottet) försökte igår kväll att få stöd av ramar som Migrationsverket har. Men det var tydligt att det saknas klara riktlinjer som är verklighet- och kunskapsbaserade.
Jag har länge skämts för den svenska flyktningspolitiken och skammen växer ständigt! Sverige har under senare år tappat sin trovärdighet som ett humant land. Vi har svårt att hantera en sådan relativt enkel fråga; antingen måste vi klart och tydligt säga nej till våra medmänniskor och sätta upp murar kring vårt land eller så måste vi sluta och säga: neeejjja!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar