Grundläggande rättigheter på mors dag

På söndag är det mors dag. Det har redan funnits många påminnelse från handeln kring detta. Vi blir uppmanade att köpa olika sorters gåvor, bjuda våra kära mammor på dyr mat eller skicka iväg dem till någon spa-anläggning.
I år är det nittionde gången vi firar mammorna. En dag i hela året ska vi försöka uppmärksamma deras idealistiska insatser och uppoffringar. Men hur uppskattar vi dem under resten av året? Hur tar vi hand om dem?
Vi får inte glömma att även på mors dag förekommer orättvisor mot våra kära mammor, då när en kille slår sin tjej, när en manlig chef trakasserar sin kvinnliga anställd och när en kvinnlig patient får vänta extra på sin behandling… Men då är det väl någon annans mamma som drabbas varför ska just "jag" ingripa?
Varje timme utsätts många mammor i olika delar av världen för våld och övergrepp. Jag vill gärna sätta fokus på dem. De har alltid kommit i skym undan för andra, få har sett deras elände och tar ansvar för dem. Dessa mammor berövas varje dag sina fundamentala mänskliga rättigheter, utsätt för tortyr och förnedring upprepande gånger! Övergrepp mot kvinnor användes som något slags hån mot fienden samt som produktionsmaskiner för att föda barn. Ingen bryr sig om kvinnorna och hur de fysiskt och psykiskt mår. Dessa soldater som begår sådant ofattbart brott slipper bli kallad för krigsförbrytare, de kan fritt röra sig och kan till och med söka asyl i Sverige!
Hur skulle vi behandla dessa individer om de skulle begå sådant brott i Sverige? Vi kan inte längre låstas att detta inte är vårt problem nu när vi i en värld där gränserna krymper mer och mer. Vi måste visa att vi bryr oss om alla mammor och inte bara på mors dag utan dygnet runt och året om!

Ska militär aktion rädda vår rätt till yttrandefrihet?

Jag ska ikväll delta i en manifest, i form av samtal/diskussion, om den svenske journalisten Dawit Isaak som har sitt ursprung i Eritrea har sedan 2001 suttit fängslad i Eritrea kommer inte att friges och får ingen rättegång. Eritreas president Isaias Afwerki sa mycket bestämt häromdagen i en intervju med TV4 att Dawit inte kommer släppas fri. Han avfärdade alla förslag och tyckte inte att Dawit ens ska få en rättvis chans att försvara sig.
Alla påtryckningarna mot Eritrea har misslyckats. Dawit svävar fortfarande i stor ovisshet och ingen veta hur länge till Dawit ska vara frihetsberövad. Enligt presidenten själv så vet de hur de ska handskas med Dawit!
Den svenska regeringens hållning i frågan har varit ganska passivt. Det var därför media har sedan några månader tillbaka tagit över frågan och uppmärksammar detta i olika former. Jag skulle se en kraftfull handling från vår regering. Något som klart skulle markera vår uppfattning om detta; alltså att det inte ska gå att fängsla en svensk utan att delge misstanke och förneka en opartisk rättegång.
Jag vill däremot inte gå så långt som moderata ungdomsförbundets ordförande Niklas Wykman. Han har gjort ett kontroversiellt uttalande och vill nämligen att en militär insatsstyrka ska kunna frita Dawit Isaak!
Jag tycker att M som vanligt tar i lite för mycket. Vi behöver inte starta ett krig, men jag förstår mycket väl hans frustration. Regeringen har varit mycket aktiv i de fall där våra medborgare som begått en brottslig handling och fängslats i andra länder. Men just när det gäller Dawit är inte regeringen lika effektivt. Vad är det som gör att regeringen är så passiv i denna fråga och varför de vänder blicken åt andra hållet och låter en svensk frihetskämpare sitta fängslad? Är det så vi värna om yttrandefriheten?

Klantigt av Wanja eller Expressen?

Jag har med spänning följt hela historien om Wanja Lundby-Wedin sedan igår. Tycker att det var mycket klantigt av Expressen att hänga ut en total främmande person, i bilden och ha en text som handla om ännu en affär där Wanja missbrukat sina medlemmars förtroende. Jag kan inte förstå hur hela redaktionen, bildavdelningen och andra på Expressen kunde missa ett sådant uppenbart misstag.
Det har skrivit rätt mycket om på snare tid. Hon har alltid lyckats dra sig ur. Först var det AMF-affären och nu detta. Wanja verkar antingen ha ett otroligt mycket stöd bland sina medlemmar eller har slagit på döva örat och inte bryr sig om vad andra tycker.
Jag tycker att det är lika märkligt att varken S eller LOs medlemmar reagerar mot inkompetensen Wanja på sista tiden visat.
Jag tycker att det är mycket egendomligt att det skylls på mycket annat än Wanjas oförmåga att vara lyhörd och pålitlig. Nu säger hon till dagens tidningar att hon inte var rätt informerad. Hon av alla människor borde ha vetat!
I samband med AMF-affären skyllde Mona Sahlin på att Wanja var en mycket duktig tjej och det var männen som ville få bort en skicklig kvinnlig ledare!
Jag bara undrar om LOs medlemmar verkligen går på sådant? Jag har svårt att förstå hur Wanja kan hålla sig kvar efter alla dessa skandaler. Hade hon varit en vanlig dödlig anställd hade hon med en gång fått sparken. Men sådant trams gäller inte LO-chefen förstås!

Europeiskt vårdval på väg

Tusentals svenskar söker sig till värmare länder inom EU varje år. En del av dessa passar även på och söker vård under sin vistelse. Detta fenomen grundar sig helt enkelt på bättre tillgänglighet och billigare tjänster/ produkter. Åsikterna skiljer sig om hur professionella och seriösa dessa vårdinsatser är. Men jag tror att om patienterna inte upplevt sig vara nöjda hade vi svenskar slutat och söka oss till andra länder. Vårt hälso- och sjukvårdssystem är ju världsbäst, eller…?
Vi folkpartister vill underlätta reglerna för våra medborgare och se till att de får en god vård när- och där de vill ha den! Valfrihet skulle kunna gagna både den del patienter som i månader väntar på vård, men även vården där den fungerar som bäst. Vi har självklart många delar inom vården som är världsunika och skulle kunna dra till sig patienter från andra delar av EU.

Folkpartiet vågar sticka ut hackan och kräver att genomföra ett europeiskt Vårdval, som skulle kunna ge varje patient rätten att få vård utförd var som helst inom EU- och ESS-området utan att söka tillstånd och på hemlandstingets bekostnad. Vi folkpartister är mycket måna om individens valfrihet och sätter därför patienterna i centrum och försöker att se vården ur ett patientperspektiv. Därför ligger vi steget före andra partier när det gäller vårdpolitiken.

Ojämlik vård

Tillgänglighet och kvalitet i sjukvården varierar orimligt mycket mellan olika delar av landet. Vi har i särklass en av världens bästa hälso- och sjukvård. Den grundar en av centrala delarna i den svenska välfärdens kärna. Men vad hjälper det om den inte fördelas på ett rättvist sätt?
En av de största utmaningarna inom vården är den ojämnlikheten som finns i vården. Det är allmänt känt att de med lägre socioekonomisk status har sämre hälsa. Det diskuteras jämt hur vården ska fördelas inom de utsatta områden där behovet är som störst. Det behövs riktade insatser som tillgodoser invånarnas särskilda krav i dessa områden.
Att det finns omotiverade skillnader mellan könen när det gäller tillgång till utredning/ behandling och även medicin har länge varit känt. Kvinnor får oftare vänta på operation, får i mindre utsträckning dyrare behandlingar och kan faktiskt uppleva sig bli sämre bemötta än män! Men det slutar inte här, utan ojämlik vård drabbar även äldre, utlandsfödda… Så fort olika grupper ställs emot varandra så sker det alltid en automatiskt jämförelse och därmed en orättvis bedömning, vilket i sin tur leder till en sned fördelning av resurser.
Jag tycker att det behövs en väl genomtänk vårdpolitik som skapar förutsättningar för en bättre och rättvisare fördelning av resurserna (både ekonomi och personal) till hela befolkningen. Det krävs kraftigare handlingsstrategi än tuffa politiska slogan!

Vårdskador på olika nivåer

Var tillsammans med några andra på en regionkonferens i Jönköping i slutet av förra veckan. Vi diskuterade bl.a. patientsäkerheten.
Man blir totalt förvånad hur ofta en patient kan råka ut för en så kallad ”vårdskada”, t.ex. fel medicinering, misslyckad operation osv. Enligt senaste statistiken kan nästan var nionde patient inom sjukvården drabbas av en sådan skada! Det pågår fortfarande olika undersökningar inom olika områden för att bättre kartlägga förekomsten av vårdskador. Detta för att förebygga och därmed undvika allt onödigt mänskligt lidande.
Det som är förvånansvärt är det att två enkla saker står för nästan hälften av dessa skador; alltså infektioner och fel medicinering. Alla inom vården vet hur viktigt det är att använda sprit, särskilt under vissa perioder under året och alla vet att man måste vara noga med att skriva ut mediciner. Men ändå råkas många patienter ut för detta.
En ska till som kanske borde ha varit med i denna lista är det ”bemötandet”, alltså hur patienterna känner sig ha blivit behandlade inom vården. Jag anser att ett dåligt bemötande kan vara lika skadligt som felmedicinering. Sådan skada gör sig inte synlig på ytan, men spåret märks på själen och psyket. Enligt rapporten som förra vecka publicerades upplever utlandsfödda sig till vara mindre nöjda med både den respekt de upplevt och den information man fått i samband med besöket i vården. Vilka andra grupper utsätts för sådana skador? Vem ansvarar för dessa skador? Vem kollar hur behovet av olika insatser hos dessa patienter ser ut? Frågorna är många...

Varje röst räknas

Grundtanken med EU är att trygga demokratin och de mänskliga rättigheterna. Det är därför länder som exempelvis Turkiet måste visa att det råder fred mellan olika folkgrupper, att mänskliga och fackliga rättigheter respekteras och att demokratin fungerar för att kunna komma med i EU.
En del är emot hela idén med EU eller åtminstone att Sverige inte borde vara med. Det skylls på att politiken i Bryssel håller på att ta ifrån oss den nära demokratin. Valet i juni handlar dock inte om det utan om frågor som påverkar varje svensk dagliga liv och arbete. Det är många svenskar som säger sig vara engagerade i klimatfrågan. Hur tänker man sig arbeta för denna om vi inte kan få med oss fler länder? Ett annat perspektiv är att länder som Island och Norge, som inte är medlemmar i EU, inte har något att säga till om när EU nu står inför viktiga vägval som påverkar oss alla. De har inte förstått att det faktiskt är lättare att påverka EU-politiken än den lokala. Kan man skapa ett nätverk inom EU så går det att göra sig hörd på parlamentsnivå, vilket i sin tur influerar landets regering.
Sverige är en del av ett Europa som utvidgas alltmer. I 90-talet röstade vi för ett medlemskap i EU men Sverige har sedan dess tillhört de mest EU-skeptiska länderna. Sverige får inte stå för mycket i utkanten av detta samarbete då en stor del av besluten, ca 60 %, inom den kommunala verksamheten påverkas direkt eller indirekt av EU. Trots vårt långa medlemskap känner få personer någon starkare identifikation och samhörighet med unionen. EU måste helt enkelt bli en naturlig del av vår vardag. Det bästa sättet att uppnå detta är att gå och rösta den 7 juni.
Tusentals människor smugglas in i Sverige varje år, vissa får stanna kvar och utnyttjas, andra slussas vidare till andra länder. Människohandlarna rör sig fritt inom EU och använder Sverige som ett transit land. Folkpartiet vill ha ett mer jämställt EU där ingen människa kan säljas eller köpas. Människohandeln skulle kunna elimineras om polis och tull skulle få större befogenheter för spaning, utredning och ingripande.
Det finns konservativa krafter som tänker driva en hård linje om de kommer in. Stannar vi hemma på valdagen kan vi bidra till att det blir de som bestämmer. Alla kan uttrycka vår mening genom att rösta i Europaparlementvalet. Avstår vi däremot från valet ger vi bort vår röst/ vår rätt till någon annan som med stor sannolikhet kommer att kämpa för andra intressen och värderingar än våra!

Rosengård; ett nationellt intresse eller en lokal angelägenhet?

Ungdomarna i Rosengård har helt klart spårat ut! De beter sig som vildar; slår sönder bilar och sätter saker i brand. De lever i ett hård drabbat område med många brister, vilket gör att förtroendet för systemet inte är särskilt stort. De har förmodligen inte insett att de lever i ett demokratiskt samhälle och att det faktiskt finns andra vägar att föra fram sina önskemål och uttrycka sina åsikter.
Skånepolisen verkar ha svårt att hantera situationen. Det finns röster från riksdagen som begär att fler poliser ska vara på plats och att det är helt nödvändigt för att stoppa spridningen av oroligheterna. Dessutom skulle understryka dessa personer en utökad polisstyrka och tycker att det är ett bra understöd för fortsatt sociala satsningar, föräldrainsatser och de ideella föreningarnas arbete i området.
En del hävdar att denna konflikt handlar i grunden om religion vilket är helt absurt. Den handlar om brist på kommunikation, resurser, korrupta hyresvärdar m.m. Det är mycket olyckligt att diskussionen håller på att vändas till att handla om just religion. Det förlorar vi alla på. Börjar prata med ungdomarna istället! Låt dem sig sitt, fråga varför de beter sig på detta märkliga sätt. Jag har sagt det förut och vill påpeka det igen; det var alldeles förträffligt initiativ från Nyamko som för ett par månader sedan ville hem till dessa personer och öppna en dialog. Jag tror att hon var den första politiker som räckte ut handen på ett klokt sätt. Jag vill avsluta med att vädja till alla parter att sådana samtal oftare måste förekommas och inte kraftfullare polisstyrkar!

Heja Centerpartiet!

Papperslösa och gömda ska ha rätt till samma vård som alla andra. Det slog Centerpartiet fast i natt och körde därmed över den egna riksdagsgruppen. Äntligen ännu ett parti som vågar sticka ut hakan och stå för mänskliga rättigheter! Folkpartiet var bland de första som gjorde sin röst hörd angående denna viktiga fråga. Vi har länge hävdat att detta inte är ett humant sätt att behandla våra medmänniskor. Andra länder (som Italien och Spanien) ordnar till och med skjuts för barn till gömda flyktningar så att de i lugn och ro kan ta sig till skolan. Men Sverige signalerar att vi inte är villiga att erbjuda dessa individer rätten till vård.
Folkpartiet ville erbjuda papperslösa och gömda flyktingar samma rätt som alla andra har. Men förslaget har motarbetats från olika håll.
För ca ett år sedan beslutade riksdagen en lag som skulle ge asylsökande rätt till akut vård och vård för att förhindra att en sjukdom förvärras. Den nya lagen bygger på ett EU-direktiv om minimiregler för asylsökande. Papperslösa och gömda omfattades dessvärre inte av lagen. Det inträffade en del protester från vårdgivare som ansåg att lagen gick emot etiska regler.
Särbehandlingen av papperslösa och gömda flyktingar innebär att hälso- och sjukvårdspersonalen utsätts för ett orimligt dilemma, inte endast för att detta strider mot sjukvårdspersonalens yrkesetiska grundregler, utan om det händer något med patienten vems försäkring gäller? Ska läkarens/ sjuksköterskans privata försäkring betala för en misslyckad operation, eller felmedicinering?
Det kan väl inte vara så svårt att ta sitt ansvar för att papperslösa och gömda flyktingar ska få tillgång till hälso- och sjukvård på i allt väsentligt lika villkor som övriga invånare. En lagstiftning som särbehandlar eller utestänger vissa grupper är inte förenlig med grundläggande mänskliga rättigheter om lika värde och icke-diskriminering. Jag funderar ofta på hur länge till vi svenskar kan behålla vårt goda rykte för våra mänskliga principer kvar?

170 kr för en politiker/ år!

Idag läste jag på Östgöta Correspondenten (Corren) att under 2008 kostade demokratin och kommunpolitikernas engagemang varje Linköpingsbo 170 kronor. Kunde inte låta bli att fundera på om det verkligen var värt det? Har vi politiker fört fram östgötarnas önskemål på ett bra sätt så att de känner sig vara villiga och betala 170 kr för? Det kan kännas som ett mycket lågt pris för att ha ett demokratiskt system som kämpar för varje enskild östgöte, men ändå! Det är ingen hemlighet att det är långt ifrån alla politiker som verkligen tar förtroendet på fullaste allvar. En del dyker upp utan att ens ha öppnat hemskickade dokument, andra halvsover på sammanträde, några sitter och mailar/ skickar sms… Då känns det plötsligt mycket märkvärdigt att betala 170 kr för en sådan politiker? Med 170 kr kan man ha rätt mycket roligt; luncha med någon kompis vid 2 tillfälle, ett biobesök med tillhörande popcorn, en utflykt till Norrköping…
Förtroendet som vid var fjärde år ges förvaltas inte alltid på ett korrekt sätt. Inte så konstigt att antal väljare krymper för varje val, inte så konstigt att unga ofta avstår från att rösta och inte så konstigt att förtroendet för politiker går mot sin bottennotering!
Jag undrar ibland om vi förtroende valda, i alla nivåer och poster, har verkligen förstått att förtroendet är en otroligt dyrbar vara och kan tas ifrån oss när som helst.

Välkommen till min blogg!

Efter att länge ha förnekat behovet av blogg har jag också gett mig in i bloggsfären! Idag startar jag med min egen blogg där jag kommer att ta upp aktuella samhällsfrågor. Min vardag innehåller många intressanta möten. Samtal och diskussioner som dyker upp under dessa möten leder ofta till att jag inte kan låta bli att fundera över det som händer i världen; alltså sådant som skulle kunna beröra mig, mina arbetskamrater, mina grannar... Det är därför jag är fackligt och politiskt engagerad. Så räkna med ett berett ämnesspektrum!