Årets sista debattartikel!

Idag publicerade Corren en debattartikel jag och Johan Karlberg, ordförande för Liberala Studenter i Linköping. Dessvärre har Corren begått ett misstag idag. De har inte skrivit Johans namn under artikeln vilket inte är acceptabelt!
Ämnet handlar om att förbereda vårdpersonal med den kunskap som den framtida marknaden kräver. Ett delsyfte med genomförandet av vårdval var att skapa bättre förutsättningar för större mångfald, men det har tyvärr misslyckats. Vi föreslår att skapa förberedande kurser inom alla vårdutbildningar.
Vill passa på här och tacka för i år. Det har varit ett mkt händelserikt år som går mot sitt slut. Jag vill önska Er alla ett riktigt gott nytt år!

Världsdiabetesdagen

Jag har sedan många år tillbaka varit intresserad av diabetesvården i Sverige. Jag tycker att vi har en bra vård, jämfört med många länder, och känner mig stolt över den. Det finns många delar som fungerar väl med diabetesvården men tyvärr finns det en del utvecklingsområde som vi bör fokusera oss på.
Idag var det världsdiabetsdagen och i samband med det skickade jag förra vecka in en debattartikel till Corren. De har publicerat min artikel idag men har tyvärr inte lagt ut den på sin hemsida. Jag lägger artikel på min blogg och hoppas att den väcker mer intresse för diabetesvården inte bara i Östergötland utan även på den nationella nivån!



"Den 14 november är det världsdiabetesdagen och då skall man uppmärksamma en sjukdom som drabbar många, men där den medicinska utvecklingen gör att möjligheterna till att lindra och på längre sikt kanske också bota har ökat. Svensk diabetesvård har traditionellt varit framgångsrik. Engagerade och välutbildade läkare och diabetessköterskor följer sina patienter och ser till att de får rätt hjälp. Det framgår av en nationell rapport att vården har blivit mycket duktigare på att rapportera in patientdata och att 77 % av personer med diabetes i primärvården i Östergötland är registrerade.
Det finns många positiva delar i den här rapporten; Vid en nationell jämförelse har Östergötland bl.a. flest antal patienter som fått bra värden när det gäller blodtryck. Men det finns även förbättrings möjligheter i diabetesvården i Östergötland. Enligt Nationella Diabetes Registret (NDR) årsrapport 2010 når endast 23 % av de med tablett och insulinbehandling det rekommenderade värdet för långtidsblodsockret . Sjukvården i östra Östergötland ligger under detta värde både jämfört med läns- och riksgenomsnittet. Detta är oroande p.g.a. de allvarliga komplikationer som kan uppstå, såsom stroke och hjärtinfarkt. I rapporten kan man dock inte läsa av om det finns skillnader mellan olika kön, åldrar, eller östgötar med annan etnicitet.
Den borgerliga alliansen och Vrinnevilistan har under senaste åren gjort mycket för att utveckla vården och stärka patientens ställning. Men som socialliberal tycker jag inte att det räcker! Målet för diabetesvården i Östergötland måste vara att alla patienter ska få bästa möjliga vård som ger högre livskvalitet och förlänger livet. Detta kan förverkligas genom att förbättra rapporteringen och kartlägga alla patienters värden, oavsett ålder, kön, bostadsort. Vi måste stoppa oförlåtliga skillnader i vården som bygger på var patienten bor och sätta fokus på att vården når resultat. Att redovisa skillnader öppet mellan olika vårdenheter skulle underlätta för personer med diabetes att påverka sin behandling genom välja vårdenhet där kvaliteten är som bäst. Diabetesvården måste prioritera måluppfyllel¬se för att kunna följa upp patienternas hälsa och livskvalitet. Det ska löna sig att behandla så att patienterna når de uppsatta målvärdena. Vårdcentraler som lyckas ska belönas. De som inte lyckas ska få bättre chans att utveckla sig med hjälp av sina framgångsrika kolleger.
Det har blivit dags att höja upp livskvaliteten hos personer med diabetes. Ju fler som når de mål som satts upp, desto mindre risk för allvarliga komplikationer och bättre möjlighet till ökad livskvalitet. Både berörda enskilda patienter och samhället tjänar på detta.
Reza Zarenoe (FP)
Ordinarie ledamot i Hälso- och sjukvårdsnämnden"

Låt barnen associera sund mat med nöje!

Barns hälsa har under de senaste åren varit mycket uppmärksam. Föräldrar har givetvis ansvaret för vad deras barn äter och hur mycket de motinerar men det är allt tuffare för både barn och föräldrar att ignorera alla frestelser där ute. Barn lär sig idag, vid tidigt ålder, att de kan få leksaker med sin mat.

Detta är min utgångspunkt i min senaste debattartikel som idag publicerades på Corren. Jag föreslår att man tar bort möjligheten att få leksak till de fettrika menyer och tiilåta endast de måltider som innehåller ca 210 kalorier få behålla leksaken!

Eget val av föräldraföräskringen!

Efter några månader var jag tillbaks på Corren idag. Det är en artikel jag och min partikamerat Carina Boberg skrivit som handlar om den senaste debatten mellan ett par partivänner och några centerpartister. Vi tycker att fördelningen av föräldrarförsäkringen ska lämnas till varje familj. Olika hushåll har olika förhållande och därför bör vi lita på att vuxna individer kan sköta frågan utan att vi politiker med pekpinnar ska blanda oss i.

Hattrick för andra året i rad!

Idag publicerade Corren en debbatartikel jag och min partikollega Karin Granbom Elison skrev för en vecka sedan. Det handlar om att erbjuda uppehållstillstånd för doktorander; ett uppehållstillstånd för utbildning på forskarnivå som skulle innebära samma rättigheter som uppehållstillstånd för arbete. Vi uppmanar migrationsminister Billström och regeringen att se till att det snarast blir verklighet.
Detta var den tredje publicerade debattartikel (de två andra heter: Slå vakt om unik miljö i Ljungsbro och Bättre sjukvård skapar forskning ) jag varit med och författat under maj. Det känns lite overkligt att få kunna göra en hattrick till, efter bara ett år! Under maj 2010 lyckades jag att ha tre publicerade artiklar på Corren. Hoppas att artiklarna väcker intresse hos både politiker och allmänheten.

Forskning; en del av sjukvårdsarbete inte ett kommersiellt uppdrag

Idag publicerade Corren en replik jag och min partikollega Ralf Falkhede skrev för en vecka sedan. För oss folkpartister är forskning en viktig fråga som vi drivit under en lång tid. Oppositionsrådet i Linköpingkommun Lena Micko och oppositionsrådet i Landstinget Mats Johansson (S) skrev en debattartikel för ett tag sedan där de beskrev hur de ville att forskningen på US skulle kommersialiseras och exploateras av forskningsrelaterade företag och forskare utan anknytning till den kliniska verksamheten. Detta är inte rätt väg att gå enligt oss. Vi tycker att forskningen skall vara en naturlig del av sjukvårdsarbetet inte ett kommersiellt uppdrag.

Bättre framtid för våra barn!

Idag hade jag en debattartikel på Corren. Det känns extra roligt att få den publicerad då jag skrev under artikeln, för första gången, som Leg Audionom. Det är viktigt att samhället vet vilken kompetens audionomerna besitter och vad de kan hjälpa till med, utöver rehabiliteringsinsatserna de erbjuder befolkningen på audionommottagningen!

Den handlade om stora barngrupper på förskolor. Enligt Skolverkets rapport finns det över 4 800 grupper i förskolan med 21 eller fler barn i varje grupp. Detta påverkar barnens språkutveckling, identitetsutveckling och samspel med vuxna försämras av stora barngrupper. Stress, buller och konflikter blir ett större problem med stora grupper.
Jag föreslår i artikel Linköpings kommun att utarbeta tydliga riktlinjer för att grupper med de yngsta barnen (1-3 år) inte ska vara större än max 15 barn och på sikt ännu färre per grupp. För de lite äldre barnen (4-5 år) ska grupperna inte vara större än 18 barn.

Fortsatt hög kvalitet för svensk sjukvård

I slutet av förra vecka hade jag en debattartikel på Linköpings tidning. Då de inte lägger ut debattartiklar så vill jag lägga ut min artikel på min blogg så att alla kan läsa den. Artikeln handlar om hur hälso- och sjukvården måste förbereda sig inför framtiden.



Svensk hälso- och sjukvår har jämfört med andra länder hållit än så länge en hög standard. Tackvare forskningen har mindre effektiva behandlingsmetoder ersatts av nya förmånligare som höjer upp patienternas livskvalitet. Framtidens patient ställer många nya krav på vården. Därför är det av stor vikt att genomföra ständiga förbättringsprojekt inom olika delar av vården.
Patienternas roll är på väg att förändras; från att passivt ta emot besked av vårdgivare till en mycket delaktig och aktiv part i vårdprocessen. Genom bättre tillgång till information, via bl.a. internet, har patienterna kunnat öka på sin kunskapsnivå och därmed involverade under hela förloppet. Fler patienter vet idag hur de skulle ta hand sig själva i en del frågor, som rökning, fetma, motion m.m., vilket har påverkat vårdkonsumtionen så att antal besök inom vården sjunker med jämn takt.
Jag som folkpartist tycker att tillgängligheten till vården måste förbättras. Östgötarna måste helt enkelt få en tillgänglig vård värt namnet och med högt kvalitet! Väntetiderna har under senaste åren blivit kortare och landstinget kan erbjuda många patienter vård inom ramarna för vårdgarantin. Men det är inte tillräckligt bra! Genom bättre logistik kan resurserna användas maximalt. Det kan ibland behövas flexibla lösningar som kan leda till avlastning av delar av vården. ALMA-projektet är ett exempel där äldre får inträde till akutmottagningen och slipper krångel.
Tillgängligheten behöver inte alltid betyda tillgång till vårdplats eller egen läkare. Ibland kan en sammanhållen vårdkedja, där alla insatser samlas kring patienten, ha samma betydelse för patienten. Många patienter kan eller orkar inte ta del av informationen de får. Därför behövs det större samsyn och samarbete mellan kommunen och landstinget. Detta för att individer inte skulle hamna mellan olika stolar. Jag tycker att det ska satsas mer på forskning och utbildning inom större samsyn och samarbete mellan kommunen och landstinget då detta är ett sätt som kan erbjuda befolkningen fler och säkrare behandlingsmetoder.


Reza Zarenoe (FP)
Landstings politiker

En lyckad dag!

Jag hade en riktig lyckad dag igår. Först fick jag se vår gemensamma debattartikel på Corren. Vi var 6 folkpartister med uppdrag inom Barn & ungdoms-, Bildnings- och Socialnämnden, som undertecknade artikeln. Artikeln var ett svar på Socialdemokraternas påhopp under senaste tiden. S har gång på gång anklagat alliansen för en ökande barnfattigdom i Linköping. Vi beskrev det riktiga läget och la fram förslag till förbättringar inom området.
Sedan var jag på Liu på kvällen och träffade ca 75 utländska studenter. Det var en riktig givande träff med många frågor kring fortsatta studier, arbetsmarknaden, möjligheterna att få uppehållstillstånd. Förväntningarna var höga och entusiasmen var på topp för att kunna få tips om hur de kunde förbättra sina chanser för att nå sina mål.
Jag beskrev dagens läge och hur framtiden skulle kunna se ut. Man räknar med att antal pensionärer kommer att ökas medan antal yrkesverksamma kommer att minskas. Detta kommer att vara ett gemensamt problem för nästan hela EU och inte bara Sverige. Vi måste försöka att värva in duktiga individer till Sverige för att kunna bibehålla den levnadsstandarden vi haft.

Två debattartiklar på en dag!

Idag publicerade två olika dagstidningar två av mina senaste debattartiklar! Det kändes underbart. Den enda som publicerades på Corren handlade om integration och hur vi måste bedöma individerna.
Den andra handlade om ”kvotering”, ett het ämne som få vågar diskutera från min synvinkel! Den var publicerad på Linköpings Tidning. De brukar inte lägga ut artiklarna därför vill jag lägga min debattartikel på min blogg så att fler kan läsa den. Hoppas att de båda kan väcka konstruktiva diskussioner.

Kvotering betyder inte en bättre jämställdhet !

Folkpartiet har under en lång tid drivit frågan om att ha en jämnare representation av kvinnor och män i beslutande organ. Vi folkpartister tycker att detta är en viktig demokratifråga. Oppositionen vill genom kvotering till bolagsstyrelser genomföra en förändring de gärna vill kalla för ”ett steg för bättre jämställdhet.”
Jag som socialliberal tycker att jämställdhet handlar om att ha lika rättigheter och om att bli bemött, bedömd och sedd efter min reala kompetens. Särbehandling av och särskild lagstiftning för kvinnor har historiskt varit måltavla för jämställdhetssträvanden och krav på likabehandling har varit en återkommande fråga vid under de senaste valrörelserna. Särbehandling och olika spelregler har aldrig skapat rättvisa – tvärtom. Dessutom riskerar kvotering att försvaga kvinnors ställning på arbetsmarknaden.
Jag vill i stället se en varaktig förändring. Jag tycker att både kvinnor och män, yngre och äldre, svenska födda och utländsk födda ska ha lika förutsättningar att göra karriär. För även om bara en av hundra kvinnor som får jobb får det via kvotering, så kommer alla kvinnor som lyckats väl att misstänkas ha kvoterats till sina positioner.
För mig är detta ett sätt att byta ut ena orättvisan mot en annan! Alltså en kompetent individ missgynnas för att han/ hon tillhör ”fel” kön, ålder eller etnisk bakgrund.
Många svenska kvinnor är verksamma inom den offentliga sektorn, där möjligheterna till löneutveckling och entreprenörskap är sorgligt nog ganska begränsade. De kvinnor som arbetar inom näringslivet verkar huvudsakligen inom tjänstenäringen. Som folkpartist tycker jag att det behövs konstruktiva reformer, som att öppna upp för entreprenörskap inom traditionell offentlig sektor, skapa en friare arbetsmarknad eller sänka skattekilarna vid köp av tjänster, behövs för att sporra kvinnors karriärframgångar och företagande. Detta borde vara en prioritet för politiken istället för kvotering via tvång.
Erfarenheterna från Norge och deras kvotering visar att de som redan hade relativt goda karriärer fick ännu bättre position. En grupp på 70 kvinnor har tagit säte i mer än 300 bolagsstyrelser. Är detta verkligen något som vi svenskar ska sträva efter och försöka att uppnå? Jag utgår alltid ifrån att vi alla är jämlika och tycker därför att vi ska låta varje individs unika kompetens och egenskaper avgör om hon/ han duger till jobbet!

Reza Zarenoe (FP)

Vakna Mubarak!

Få har under de senaste dagarna missat den stora folkrörelsen som visat sitt missnöje mot det auktoritära regimen i Egypten. Bilderna påminner mig mycket om foklmassorna i Iran vid 1979.

Protester var idag in sin sjunde dagen. Dussintals demonstranter har dödats över hela landet sedan början av protesterna på tisdagen. Hundratals har skadats. Många polisstationer och styrande högkvarter parti har brända. Vissa statliga organisationer och privat egendom har vandaliserats och plundrats. Några av Egyptens mest ökända fängelser har äventyrats och tusentals farliga brottslingar har rymt.
Eftersom den exceptionella proteströrelsen fortsätter att skapa historia tycks kraven växa och målen blir tydligare och populära, och rörelsen verkar mer enat. Nästan ingen vill ha Mubarak kvar i makt!

Många pelarna i Mubaraks regim har tillfälligt kollapsat. Några av de rikaste, som även var mycket pro-Mubarak, har flytt landet. Ändå verkar Mubarak att klamra sig fast vid makten räknar huvudsakligen på stöd till på sin högsta militära rådgivare.
På måndagen kallade oppositionen för en "Million Man March" i Kairo imorgon.
Folkets ilska och rädsla växer för varje dag som går, medan Mubarak verkar envist lugn och beter sig som vanligt. Det påminner mig mycket av Irans shah. Han levde i sin lilla värld länge och låtsades att allt var lugnt.
Detta ledde till att folket blev mer upprörda och demonstrationerna utlöste varandra tills regimen föll i en kall februaridag!

Vilken dag!

Idag var det verkligen en turdag! Först under morgonen såg jag att min nya debattartikel var publicerad på Corren. Det handlar om att utnyttja vården alla resurser i kampen mot ohälsan. Jag gick ut redan under valrörelsen och la fram ett förslag som innebar att involvera tandvården i detta arbete och låta tandhygienisterna ta större ansvar för några screeningtest, bl.a. blodtrycks- och blodsockersvärdet. Jag hoppas innerligen att mina vänner inom majoriteten och även andra inser hur mycket östgötarna skulle kunna vinna på detta och genomför förslaget.
Sedan innan lunch fick jag ett samtal från SR Östergötland. De hade intresserat sig för mitt medborgarförslag, precise som TV4. Resultatet blev en intervju i eftermiddags.
Trafiknämnden har nämligen gått med på att ge 30 bussar namn och satsar 50 000 kr på detta. Jag vill engagera alla föreningar i detta arbete och få dem komma med förslag så att vi får större variation på namn.