måndag 11 maj 2009

Rosengård; ett nationellt intresse eller en lokal angelägenhet?

Ungdomarna i Rosengård har helt klart spårat ut! De beter sig som vildar; slår sönder bilar och sätter saker i brand. De lever i ett hård drabbat område med många brister, vilket gör att förtroendet för systemet inte är särskilt stort. De har förmodligen inte insett att de lever i ett demokratiskt samhälle och att det faktiskt finns andra vägar att föra fram sina önskemål och uttrycka sina åsikter.
Skånepolisen verkar ha svårt att hantera situationen. Det finns röster från riksdagen som begär att fler poliser ska vara på plats och att det är helt nödvändigt för att stoppa spridningen av oroligheterna. Dessutom skulle understryka dessa personer en utökad polisstyrka och tycker att det är ett bra understöd för fortsatt sociala satsningar, föräldrainsatser och de ideella föreningarnas arbete i området.
En del hävdar att denna konflikt handlar i grunden om religion vilket är helt absurt. Den handlar om brist på kommunikation, resurser, korrupta hyresvärdar m.m. Det är mycket olyckligt att diskussionen håller på att vändas till att handla om just religion. Det förlorar vi alla på. Börjar prata med ungdomarna istället! Låt dem sig sitt, fråga varför de beter sig på detta märkliga sätt. Jag har sagt det förut och vill påpeka det igen; det var alldeles förträffligt initiativ från Nyamko som för ett par månader sedan ville hem till dessa personer och öppna en dialog. Jag tror att hon var den första politiker som räckte ut handen på ett klokt sätt. Jag vill avsluta med att vädja till alla parter att sådana samtal oftare måste förekommas och inte kraftfullare polisstyrkar!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar