Nyss läste jag ett inslag på Corren om våld mot utländska kvinnor som gift sig med svenska män. Enligt rapporten har fler kvinnor hört av sig till kvinnojouren i Linköping. En förklaring, enligt rapporten, är att många härdar ut under ledigheten. När man väl kommer tillbaka till jobbet är det lättare att i lugn och ro höra av sig i en annan miljö än i hemmet.
Jag tycker att det är mycket bedrövligt att dessa individer måste ”härda ut” våldet under en relativ lång tid och för att sedan kunna få hjälp/ råd/ tips. De ska få kunna komma i kontakt med myndigheterna i tidigare skede.
I en debattartikel som jag och min partikamrat, Karin Granbom Ellison, skrev i våras tog vi upp detta problem och undrade varför man inte kan upptäcka dessa kvinnors lidande i tid? Vi la fram förslag som skulle kunna underlätta för de drabbade. Att utbilda bl.a. hälso-, sjukvårdspersonalen så att de upptäcker fall där det finns klara misstankar kring våld i hemmet.
Att vara beroende av sin man kan vara en stor orsak till varför dessa kvinnor inte söker hjälp i tid. Nyakmko Sabuni förslog i mars att införa en individuell etableringsersättning som skulle kräva deltagande i etableringsinsatser och som inte skulle vara beroende av hushållets samlade inkomster. Detta skulle kunna ge kvinnorna möjlighet till egna inkomster och även förstärka deras självständighet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar