Satsa på långvariga effekter, inte "snygg" statistik!

Andelen feta och överviktiga barn har under de senaste 20 åren har ökat betydligt världen över. Enligt statistik är ca 15 % av 10 åringarna i Sverige överviktiga och 3-5 % feta. Forskning har visat att det framförallt är de svårt feta barnen som mest gått upp i vikt, vilket haft stora effekter på deras sociala liv (bl.a. social isolering med mobbning och utanförskap som följd) som och kan ha inneburit flera medicinska problem i form av t.ex. hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes andningssvårigheter nattetid, ledvärk. En hel del av dessa överviktiga barn förblir överviktiga även i vuxen ålder. Det är just därför det är av stor vikt att behandla svårt feta barn effektivt med viktminskande behandling så tidigt som möjligt. Studier har visat att den mest snabba och effektiva behandlingen av svår fetma hos vuxna är kirurgisk behandling (s.k. magsäckoperation). Det har lett till att en del extensivt debatterat huruvida detta kan vara en lämplig metod även för barn med svår fetma. I U.S.A. har vården sedan några år tillbaka erbjudit detta som ett alternativ med ganska goda resultat. Men det saknas en uppföljning av dessa individer och redovisning kring de eventuella långvariga effekterna.

Ändå ska barn genomgå magsäcksoperationer på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg. I ett projekt ska barn mellan 13-15 år som lider av klinisk fetma genomgå operation, trots de uppenbara riskerna en matsäckoperation kan innebära. Jag blir både förvånad, bekymrad och överraskad, som förälder, vårdpersonal och ordinarie medlem i den regionala etiknämnden. Vården väljer en enkel och snabb lösning som vi inte har några tydliga bevis på hur effektiv den kan vara. Jag anser att vården sviker dessa individer genom snabba behandlingsalternativ. I stället för att lära befolkningen det sunda sättet att leva, alltså det tidiga skedet, har vården vänt på processen och väljer att ingripa långt fram efter många års lidande. Jag välkomnar så gärna debatter där vikten av sund mat, fysisk aktivitet, skol-/snabbmatens påverkan på våra barn. Det är så man påverkar nya generationers liv på ett långsiktigt sätt! Det pratas inte lika ofta om beteendeförändring som en process/behandling då den inte är lika snabb metod som en operation. Jag hade föredragit debatter metoder med långvariga effekter och hur vården kan uppnå dem för det viktiga är just det, inte att presentera ”snygg” statistik!