Att bli sedd och uppmärksammad som individ är viktigt för alla patienter. Det krävs ett förtroende mellan vårdgivare och vårdtagare. Denna viktiga process tar tid men är av stor vikt då den framkallar en känsla av trygghet och välbefinnande.
Patienter som inte lyckats göra sig förstådda hos vårdpersonalen upplever bemötandet som brist på hörsamhet och respekt. Det leder till att man blir osäker och glider in i en passiv roll som patient.
Forskning visar att patienter till följd av språkbarriärer är mindre nöjda med vården, eftersom kommunikation utgör en grundläggande del av mötet mellan vårdgivare och vårdtagare. Det finns mycket kunskap kring hur språkbarriärer förstör relationen och hur båda parter har svårt att hantera dem. Vårdpersonalen måste träna på att använda sjukvårdstolkar och se vilka speciella svårigheter det kan innebära.
Vi vet att sjukvården har ofta svårt att få bra tolkar. Många av de privata tolkförmedlingar som anlitas av landstingen betalar för låga arvoden för att tolkar med rätt kompetens ska vilja ta uppdrag hos dem. Det leder till att behovet av speciellt auktoriserade tolkar ständigt ökat.
Resultatet blir därmed att patienter som är i behov av språktolkar får ta med sig anhöriga, vänner eller nöja sig med att träffa olika tolkar vid olika besök.
Kontinuiteten inom vården spelar en oerhört stor roll för dessa patienter, särskilt för de flyktingar som utsatts för våld och liknande. För patienten är det viktigt att känna att alla inblandade arbetar mot samma mål, nämligen ett snabbt tillfrisknande.
Kanske har patienten flera hälsoproblem, och handläggningen av de olika problemen behöver då samordnas så att vården blir smidig för patienten och problemen blir effektivt lösta. En vårdkedja där patienten känner tryggheten att alla samarbetar kring hans/ hennes problem och där god information gör vården säker och effektiv är vad som kännetecknar god kontinuitet i vården.
I Östergötland upplevs hälsokommunikatörer som en positiv del i vården. Trots att de är så få (6 stycken i hela länet) har de redan kunnat hjälpa många patienter och underlättat vårdprocessen för både patienterna och vårdpersonalen. Men deras arbetsuppgifter är inte främst tolkning vid sjukvårdsbesök, utan att fungera som informatör och brobyggare mellan olika kulturer.
Ett av de stora problemen är alltså den passivitet som skapas på grund av informationsbrist och dåligt kontinuitet i vårdprocessen.
Vi tycker att detta kan lösas med bevarad respekt för den asylsökande människan och hennes värdighet genom att generera en trygghet mellan patienten och alla inblandade.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar