Satsa brett på forskningen!

Idag hade Corren publicerat min senaste debattartikel. Den handlade om forskning och olika satsningar som bör göras i vårt landsting. Årsredovisningen 2012 visade att majoriteten klarat av en hel del och skärpt kvaliteten inom vården. Men det fanns delra i den som visade på några utvecklingsområde, bl.a. forskningen. Följer man de senaste sju-åtta årsredovisningarna som man kan upptäcka samma mönster; alltså få kvinnor resp. anställa med medellånga utbildningar når toppen av akademi inom hälsouniversitetet. Vi folkpartister har vid många tillfällen lyft upp detta och önskat en långvarig strategi som ska skapa bättre balans mellan olika kompetenser. Min förhoppning är att ha kunnat ännu en gång uppmärksamma problemet och fått väcka funderingar kring detta hos många politiker, från både majoriteten och opposissionen.

Det är skillnad mellan forskningspolitik och politik som styr forskningen!

Idag är det första landstingsfullmäktige för i år och vi har haft många spännande punkter på dagordningen, bl.a. Hemsjukvården och Forskningsvisionen. Det fanns två förslag till Forskningsvision; ett från landstingsstyrelsen och ett från oppositionen. S, Mp och V var för det mesta eniga med landstingsstyrelsens förslag men tyckte att det behövdes mer krav på styrningen. Jag och flera i majoriteten argumenterade för varför detta inte begagnar forskningen och hävdade att forskare måste kunna jobba i fred. Jag tycker inte att politiker som egentligen är lekmän, inte ska detaljstyra forskningen. S hänvisade oss till Jan Björklund och hans uttalande i 2011 om att universiteten måste titta närmare på vad deras forskningsprojekt resulterat i. Men jag håller inte med och tycker att deras tolkning är för snäv. Jan Björklund har inte hävdat att man ska in på detaljnivå och styra sin forskning! Enligt flera av oss inom majoriteten ska forskare känna sig fria i sina projekt. Det är då de kan utveckla sina tankar och få fram resultat. Majoriteten kunde vinna frågan efter en votering. Nu har vi inom politiken ett stort ansvar för att omvandla visionen till ett lyckat projekt. Detta kräver många stora och små satsningar och min förhoppning är att kunna se en forskningsmiljö inom landstinget i Östergötland som blomstrar och lockar till sig fler duktiga forskare!

Bättre vård kräver forskning!

Idag har jag och min partikollega Ralf Falkhede skrivit på Corren om klinisk forskning. Vi tycker att klinisk forskning skapar en kultur av lärande och utveckling och leder till att medarbetarnas kunskap och initiativ kan tas tillvara bättre. Därför behövs det en kraftig och generös satsning på forskning inom vården som innebär ökad kompetens hos alla personalkategorier oavsett yrkesgrupp. Vi vet att vägen mellan forskning och tillämpning kan ofta vara lång. Att sprida forskningsresultat inom och utanför Landstinget är därför en viktig uppgift för både landstinget och hälsouniversitet. Kommunikationen mellan forskare och medborgarna måste underlättas genom att bygga broar som skapar gynnsammare förutsättningar för kunskapsutbyte. Majoriteten (allianspartierna + Vrinnevilistan) i Östergörlans landsting har en vision om "Bra vård och bättre hälsa". Vi folkpartister anser att landstingets vision om bättre vård också måste vara en vision om forskningens betydelse. Detta kräver att man utvecklar en attraktiv forskningsmiljö med goda ekonomiska förutsättningar som kan förmå att skapa engagemang som behåller och lockar kompetens.

En bered klinisk forskning inom vårdsektorn!

Klockan var inte ens 8 imorse och jag hade redan fått flera meddelande, sms och mail där jag fått beröm för min senaste debattartikel. Det roliga i allt detta var det att jag själv inte hunnit och kolla dagens tidning! Jag lämnade som vanligt barnen på var sitt håll och hade tagit mig fram till landstingshuset! Min artikel handlade om att landstinget i Östergötland nu måste komma igång och satsa på klinisk forskning i större front och öronmärka större medel till personal med medellånga vårdutbildningar, såsom sjuksköterskor, sjukgymnaster etc.

I mina ögon visar detta vilket aktuellt ämne. Forskningtraditionen inom läkarkåren under en lång tid förstärkts. Det är nästan en självklarhet att forska som en läkare. Medan denna livsviktiga tradition har inte utvecklats hos andra vårdyrken. De som har intresse tappar lusten efter ett tag då de snabbt lär sig att det finns få medel att söka för att frisläppa tid till forskning. Resultatet blir att vården tappar innovationskraften, kvaliteten. En generell satsning gör att alla forskare, nyskapare och eldsjälar kan bedriva framgångsrika processer och förbättra vården med sina resultat. På så sätt kan politiken garantera en jämn utveckling av konkurrenskraftig klinisk forskning som ökar delen kunskapsintensiv produktion och förbättrar vårdkvaliteten.

Klädda i lammkostym!

Under tvådagarslandstingsfullmäktige har SD jämt och ständigt klagat på att de isolerats av andra partister och känner sig utsatta när de inte får spelutrymme inom landstingspolitiken. Jag tycker att Christoffer Bernsköld ifrågasatte deras attityd och inställning på ett utomordentligt sätt! Kristoffer menade att om de vill tas på fullaste allvar måste de sluta skylla allt ifrån sig och ta ansvar för sin politik! Jag delar denna uppfattning och tycker att deras lammkostym måste bort så att medborgarna kan se vad SDs politik går ut. De motionerar t.ex. Om att avgiftsbelägga tolktjänsten samtidigt som de motionerar för äldrevårdcentraler. SD vägrar att berätta hur de tänker om deras vision ifall det kommer äldre med tolkbehov till dessa vårdcentraler. SD måste nu visa vad de vill med sin politik så deras väljare om två vet vilken politik de tänker rösta på!

En långvarig, felaktig politik!

Kritiken mot invandrare växer. De beskrivs ibland som en homogengrupp som frivilligt väljer bort jobb och vill leva på bidrag. När freden kom efter andra världskriget kom flyktingar i stor mängd från krigets Europa, många direkt från koncentrationsläger, till Sverige. Ett betydligt större antal rymdes i mindre kommuner än Linköping. Många som upplevde svåra trauman på grund av allt det hemska som de upplevt, fick möjlighet att med god hjälp och stöd bearbeta sina upplevelser. Inte minst viktigt var att de förbehållslöst, humant och välvilligt togs emot av invånarna i Sverige och inte på något sätt utsattes för kritik att de tar våra jobb, som ofta framhålls idag.

Idag har vi facit från den stora invandringen i mitten av förra seklet. Den har starkt bidragit till dagens välfärd. Utan invandrare hade vi inte haft den välfärdsstat som vi har idag. Det är bland andra invandrarna som vi ska tacka för att du och jag har det bra, Om det finns individer som mot förmodan inte har det så bra, skyll inte på invandrarna! Ställ upp för dem istället, många lider av samma trauman som de som kom på fyrtiotalet och har samma behov av stöd och hjälp. Krigens fasor är desamma. Jag finner det djupt inhumant att ifrågasätta en flyktings asyl i vårt land och att peka ut en stor grupp individer som lata och vill gärna roffa till sig bidrag. Skyll inte allt elände på dem, skyll på långvarig, felaktig politik som bara pratat runt frågan!

Utanförskap och segregation måste ses i ett större samhällsperspektiv!

Efter sista inlägget har jag fokuserat mig på min forskning och resultatet blev en licentiat avhandling som jag försvarade den 5:e okt och fick godkänt! Under tiden har jag inte glömt politiken utan hunnit och publicerat ett antal debattartiklar på Corren, NT och Motala & Vadstena tidningen.

I lördags publicerades en ny debattartikel på Corren där jag och min partikollega Samad Tiemori lyfte upp en viktig fråga gällande integration. Många duktiga och framgångsrika personer med invandrabakgrund får ingen möjlighet att visa framfötterna inom den offentliga sektorn. detta är trots att välutbildad och kvalificerad arbetskraft är i dag starkt efterfrågad på många håll i den globaliserade världen. Vi tycker att utanförskap och segregation måste ses i ett större samhällsperspektiv. Det handlar inte enbart om att hamna bland betongen i de mest utsatta områdena - utan framförallt kan det handla om att inte bli sedd för den kompetens och begåvning man besitter och inte får chansen att visa vad ens kompetens är värd för. Vi tror inte på kvotering för att den handlar om att dela upp individer efter en viss grupptillhörighet! Vi vill däremot att kunna finna de orsaker som gör att högt kompetenta individer med invandrar bakgrund faller bort någonstans på vägen till toppositionen. DET är socialliberal politik som vi två brinner för!