Det handlar om långsiktighet!

Idag publicerade Corren min senaste debattartikel som jag tillsammans med min partikollega Samad Teimori skrivit. Den handlar om strategiskt tänkande kring barn och ungdomar i utsatta områden. Det finns en del som lagt fram förslag på nya insatser i form av bibliotek, lekplatser, det finns en del som tycker att vuxen världen måste engagera sig mer och ta ansvar. Vi tycker att alla är bra förslag, men det räcker inte när det råder ett stort hopplöshet i dessa område. Utanförskap och segregation handlar inte enbart om att hamna bland betongen i de mest utsatta områdena – utan framför allt kan det handla om att inte bli sedd eller hörd. Ett misstag som ofta görs när vi talar om integration är att se vad samhället skall erbjuda unga med invandrarbakgrund, i stället för att öppna ögonen och se vad de själva kan erbjuda. Många ungdomar hoppar av skolan när de ser att inte ens deras föräldrar lyckats att etablera sig på arbetsmarknaden trots deras utbildning och kompetens. Vi måste se till att skolan blir barnens tryggaste miljö, att de hellre föredra gå dit än att stanna hemma för utbildning är den bästa skyddsfaktorn som kan få dessa individer att bidra med sin kompetens istället för att leva på bidrag!