Kalla mig överkänslig!

Jag vet att jag legat på min lata sida och inte skrivit så mycket i min blogg sen sex månader tillbaka, men det har varit rätt tuffa månader; jag hann publicera en vetenskaplig artikel till, vilket betyder att min väg till disputation banades ännu mer! Jag har hunnit publicera ett tiotal artiklar under tiden med bl.a. Jasenko Selimovic och Anna Starbrink. Jag fick för andra gången stort förtroende inför kommande val, från medlemmarna och toppar nu landstingslistan från Linköping! Det känns fortfarande underbart när man får ett sådant stöd. Men vad är det nu som gör att jag stiger fram igen och uppdaterar min blogg med nytt inlägg? Idag har det diskuterats mycket kring vad som igår kväll hände på Guldbaggegalan; några skämt som luktade rasism! Från SVT försöker man förklara och måla en bild där skulden läggs på manusförfattaren som ville testa något nytt. SVT ber, lite indirekt, om ursäkt och säger att” det inte var meningen” medan andra går hårt mot och hävdar att sådana tabbar inte skulle tolereras i andra länder, som U.S.A. En del prövar med att vända på saken och säger att” folk blivit överkänsliga”.

För mig som är född i ett annat land är det viktigt att kunna känna mig som en riktig del av Sverige, DET är en grundläggande del av integrationen. Det ger kraft och ork för att varje dag kunna bemöta intolerans i alla former. Jag uppskattar vår yttrandefrihet högst för där jag är född, kunde man inte ens välja vilka kläder man skulle ha på sig. I Sverige kan vi prata öppet om nästan allt, men med respekt! Att med hjälp av yttrandefrihet kunna förnedra människor/deras religioner ska inte vara möjligt! Vi ska inte acceptera skämt där, kanske inte det primära syftet, men följden kan sänka en stor grupp människors värde. Underhållning är en sak men det är aldrig ok att kalla individer för; neger/svartskalle/blatte för då begränsar vi människor till deras utseende, för då gör vi som rasisterna gör, eller...?