"Mini Maria"

Idag hade Corren skrivit om ett förslag jag och min partikamrat Linnéa Darell, första namn på Linköpings kommunfullmäktigelista, har lagt fram. Vi tycker att ett utökat samarbete mellan kommun och landsting är nyckeln till framgång. Det handlar om ett konkret förslag som skulle kunna förbättra vården och det kommunala arbetet kring psykiatri och missbruk.

Vi vill lyfta detta område då efterfrågan på insatser ökar, framförallt bland unga. Vi skulle vilja starta ett ungdomsteam, ”Mini Maria” liknande Maria Ungdom i Stockholm, fast i mindre format. Teamet ska ta emot unga som redan befinner sig i missbruk, men framförallt också finnas tillgängliga för dem som är oroliga för att någon kompis eller närstående har problem med alkohol eller droger.

Hur ska vården bemöta framtida patienter?

Igår publicerade Norrköpings tidningen en debattartikel jag och min partikamrat Ralf Falkhede skrivit tillsammans. Det handlar om hur vården ska bemöta framtida patienter. De söker idag i större sträckning efter information på egen hand och detta ställer större krav på vårdgivare. Då Norrköpings tidningen inte lagt ut vår artikel på sin hemsida lägger jag ut den på min blogg så att de som intresserar sig av sådana frågor får läsa om våra tankar!


Hur ska vården bemöta framtida patienter?

Vården förändras ständigt. Nya mediciner, behandlingsmetoder, analyser av prover, men framför allt nya kunskaper gör att det alltid sker en snabb utveckling. En stor förändring som inte uppmärksammats på samma sätt, är förhållandet mellan vårdpersonal och patient. Dagens patienter ställer krav och är bättre informerade än de varit tidigare. Och detta är mycket viktigt. Trots allt är patienten den som vet mest om sin hälsa. I dag är det en självklarhet att patienterna skaffar sig information via internet och kan förväntas själva ha åsikter om behandling/medicinering. Det som tidigare var vårdpersonalens obestridda kunskap är nu allmänna och tillgängliga kunskaper. Denna utveckling är dock inte helt problemfri och det är särskilt två saker som måste uppmärksammas.
Vårdgivarna kan uppleva att de blir alltmer ifrågasatta av upplysta och pålästa patienter. Den auktoritära rollen som t.ex. läkarna en gång i tiden hade, har idag bleknat. Många har svårt att hantera sådana fall och tycker att de blir ifrågasatta i sin roll som läkare. Läkaren/ sjuksköterskan tolkar det som att patienten inte tror att de ger den bästa möjliga vården och upplever det som obehagligt och negativt. Vårdgivarnas förmåga till respektfulla relationer med sina patienter kan skadas, då varje relation måste baseras på en ömsesidig respekt. Om en patient inte får ett gott bemötande under sin vistelse inom vården kan följderna starkt påverka vårdprocessen på ett negativt sätt.
Vårdpersonalen måste ha redskap och förberedelse för att bemöta kunniga och nyfikna patienter. Arbetet med att föra in sådana övningar inom olika vårdutbildningar har påbörjats, men det är långt ifrån alla program som tagit detta på allvar. Det är inte klart hur sådan kunskap skall införas i varje vårdutbildning och på vilken nivå.
Som socialliberaler tycker vi att vårdutbildningarna mer och mer måste tänka i dessa banor och ta fram strategier för hur metoder ska förverkligas. Befintlig personal skall också få fortlöpande utbildning i hur de ska hantera sin nya roll.
Även patienterna måste få hjälp med att utvärdera den information som de hämtar t.ex. på Internet. Pensionärsorganisationen SPF satsar nu på att utbilda sina medlemmar när det gäller medicinering. Övermedicinering är ett problem och det är viktigt att både patient och vårdgivare har möjlighet att diskutera detta utifrån en gemensam bas. Vi vill därför att vården i större utsträckning stödjer patienterna i deras sökande efter kunskap via sjukhusbiblioteken och datorstöd på vårdcentraler.
Reza Zarenoe (FP)
Ralf Falkhede (FP) Landstingspolitiker

Ge de kommande generationerna en bättre chans!

Att grunden för hälsan läggs i tidig ålder är inget nytt. Vi har under många år lärt oss att skapa en god start för våra kommande generationer genom att guida dem kring dessa frågor. För att en god hälsa betyder trygghet, bidrar till en större självständig och skapar större självförtroende.
I Sverige har vi länge propagerat för olika slags förbud mot tobak-, drog- och alkoholkonsumtion på olika områden; arbetsplatser, skolor, restauranger m.m. Vi vet att sådan förbrukning tär på kroppen och leder till större behov av olika sjukvårdinsatser. Men ofta glömmer vi att psykisk ohälsa är lika allvarlig!
Idag utsätts vi alla för olika typer av psykisk ohälsa; ångesten inför framtiden, stressen som ökar på jobbet/ skolan, depressionen… Tendens har eskalerats hos särskilt unga kvinnor.
Jag och min partikamrat Parisa Hassan Zadeh hade igår en debattartikel på Corren som handlade om detta. Vi tycker att samhället måste agera nu och ta fram lösningar som ska minska effekten av psykisk ohälsa hos dessa individer. En stor fara är att detta överförs till deras barn så småningom, vilket gör att grunden för kommande generationers hälsa försämras. Detta kommer att resultera i att samhället hamnas i en ond cirkel med.

Vården behöver nya ögon!

Jag fick tillfället att besöka ett vårdföretag, Cordinator, i Linköping. Vi var två Folkpartister, min partikamerat Karin Granbom Elison och jag. Träffen ordnades av Svenskt Näringsliv.
Företaget grundades av Gunilla Rundqvist, som är utbildad till narkossjuksköterska. Hon jobbade läneg inom Landstinget men kände att det fanns delar som kunde förbättras.
Vi hade en mycket spännande diskussion kring bl.a. hur samverkan med landstinget fungerar och vilka svagheter landstinget har? Det största problemet, enligt Gunilla, är det logestiken. Det förekommer ofta dubellt arbete inom landstinget, vilket först och främst drabbar patienterna.
Jag höll med henne och berättade att jag också sett motståndet som dessvärre exsisterar inom landstinget.Hon tyckte att det behövdes "nya ögon" som kritiskt skulle kunna se över de delar landstinget skulle kunna skärpa sig på.
Gunilla berättade även om hur vi politiker skulle kunan underlätta och stimulera vårdpersonalen att starta eget. Jag berättade om Folkpartiets nya landstingsprogram och att vi har faktiskt en särskil punkt där vi lyfter fram denna viktiga fråga!
Jag måste sägta att både jag och Karin var imponerade av Gunilla och jag i min tur önskar att kunna behålkla och utveckla Gunillas samarbete med landstinget då vi behöver goda exampel att lyfta upp i vårt län!

Varför måste de härda ut?

Nyss läste jag ett inslag på Corren om våld mot utländska kvinnor som gift sig med svenska män. Enligt rapporten har fler kvinnor hört av sig till kvinnojouren i Linköping. En förklaring, enligt rapporten, är att många härdar ut under ledigheten. När man väl kommer tillbaka till jobbet är det lättare att i lugn och ro höra av sig i en annan miljö än i hemmet.
Jag tycker att det är mycket bedrövligt att dessa individer måste ”härda ut” våldet under en relativ lång tid och för att sedan kunna få hjälp/ råd/ tips. De ska få kunna komma i kontakt med myndigheterna i tidigare skede.
I en debattartikel som jag och min partikamrat, Karin Granbom Ellison, skrev i våras tog vi upp detta problem och undrade varför man inte kan upptäcka dessa kvinnors lidande i tid? Vi la fram förslag som skulle kunna underlätta för de drabbade. Att utbilda bl.a. hälso-, sjukvårdspersonalen så att de upptäcker fall där det finns klara misstankar kring våld i hemmet.
Att vara beroende av sin man kan vara en stor orsak till varför dessa kvinnor inte söker hjälp i tid. Nyakmko Sabuni förslog i mars att införa en individuell etableringsersättning som skulle kräva deltagande i etableringsinsatser och som inte skulle vara beroende av hushållets samlade inkomster. Detta skulle kunna ge kvinnorna möjlighet till egna inkomster och även förstärka deras självständighet.

Vi måste värna om demokratin!

I lördags fick jag veta att en partikamrat misshandlats i Norrköping (NT). Mannen hade stått vid Stadsbiblioteket och delat ut folder och valmaterial. Enligt länsvakthavande polisbefäl var det inte klart om attacken var planerad men konsekvenserna var allvarliga. Folkpartisten fick söka vård på Vrinnevisjukhuset.
Jag var djupt fundersam över detta och kände mig orolig då attacken inte var riktad till en individ utan till hela vårt demokratiska samhälle! Jag upplevde i mina unga år våldsamma drabbningar mellan oppositionen och makthavarna. Jag tror därför starkt på yttrandefriheten och är mycket mån om den.
Alla vi ska kunna utrycka oss om vad som helst annars är faran stor att alla vi förr eller senare drabbas av våldsamma angrepp på grund av vår; kön, religion, ålder etc.
Jag tänker på min partikamrat och hoppas att han snart repar sig. Jag hoppas innerligen att vi andra tar lärdom av detta och inte låter intolerans vinna denna viktiga kamp...

Ett verkligt problem som inte tas på fullaste allvar!

Nyss läste jag på Corren att en man i 70-årsåldern gripits, misstänkt för hustrumord.



Detta är ett verkligt problem som inte tas på fullaste allvar. Ingen vill erkänna att misshandel förekommer bland äldre. Ivåras skrev jag och min partikamerat Linnéa Darell en debattartikel om detta ämne. Vi försökte väcka uppmärksamhet kring frågan och uppmanade samhället för att inte "titta bort" utan satsa på bl.a. ökad information, stöd till våldsutsatta äldre samt olika möjligheter för dem att söka och få hjälp. Utöver resurser till Kvinnofrid tyckte vi att till exempel krisgrupper, jourplatser, telefonjour och kontaktpersoner för äldre skulle kunna behövas. Jag tycker inte att någon ska behöva leva sina sista år i pyskisk och fyskisk terro!